Nyheter

Gran Premio Lotteria 2014: En ny era börjar (14 April 2014 09.39)

På lördag den 19 April kl 12.00 går anmälningstiden för det internationella storloppet Grand Premio Lotteria ut. Loppet körs söndag 4 Maj på Agnano-banan i Neapel efter den traditionella propositionen med tre försök á 8 hästar, tröstfinal och final. Totalt delas det 506.000 € inkl italienska uppfödarpriser vilket ger 414.000 € eller drygt 3,7 miljoner sek till ägare och tränare. Nettoförstapriset i de tre försöken är ca 78.000 sek, till segraren i tröstfinalen är det ca 160.000 sek, och i finalen får segraren 1.500.000 sek, medan det är 720.000 sek till andrahästen och ca 390.000 sek till tredjehästen. Distans i Gran Premio Lotteria är 1600 meter. Agnano-banan kommer att bidra med viss transportersättning till nordeuropeiska hästar, och det koster inget att starta. Gran Premio Lotteria är en ren inbjudningslöpning.
Anmälningar sker till Klaus Koch, On Track Worldwide AB. Mobil +46-705-615745 eller mail ontrack@telia.com Vi löser också allt det praktiska i samband med eventuell start i Lotteria-löpningen.

Nya förutsättningar i Gran Premio Lotteria (10 April 2012 21.19)

Söndag den 6 Maj köres den 63:e upplagan av Gran Premio Lotteria på Agnano-banen i Neapel. Och för första gången på många år finns det radikala ändringar i loppets proposition. Tyvärr har prissumman drabbats av förändringarnas vindar. Från 491.400 € under de senaste många åren har totalprissumman sänkts till 332.180 €. Cirka 25.000 € har försvunnit genom en reducering av antalet försöksheat från tre till två. Dessutom har tröstfinalen till ett värde av ca 30.000 € försvunnit.
Positivt är, att loppet öppnats för utländska valacker, och att 10-åriga utländska hästar (8-10-åriga ston) nu har givits tillstånd till att starta. vilket skulle kunna skapa ett visst förnyat intresse från nordeuropeiska hästar.
Förstaprisen i de två kvarvarande försöken har faktiskt höjts med ett par tusen Euro till 12.880 €, men förstapriset i finalen är nu 144.021:82 (ja, ni såg rätt, det finns CENT med i leken!) €.
Anmäla till mig senast tisdag 17 April 17.00.

Spännande fält i Mikkeli (11 Juli 2011 08.34)

På söndag körs Mikkeli Ajo på den snabba banan i finska Mikkeli. Som vanligt har jag haft förmågan att vara med och bygga upp loppet, där deltagarantalet är maximerad till 8, en vingfull hästar. Det är 60.000 Euro (ca 550.000 SEK) till vinnaren, men som något nytt i år har man infört en bonus på 30.000 Euro, som betalas ut, om Varenne's Europarekord 1:09.3a - satt i Mikkeli 2002 - förbättras. Det har fått den franska sprinterstjärnan och Elitloppstvåan Rapide Lebel till at komma. Vi lyckades nämligen med att få organiserad flygtransport, och med på flyget är även den andra franska huvudloppsdeltagaren Renomée d'Obret plus fyra ramloppshästar.
De två franska hästarna kommer att möta de finskägde Express Type (Derbysegrare 2010), Target Hoss och Womanizer, italienske Merckx O.K. och de svenske Amour Ami (fjolårssegrare på 1:09.9a) och Reven d'Amour. Startspåren kommer kring lunchtid idag.

Amerikanska Elitloppskandidater visade toppform (23 April 04.48)

För ett par timmar sedan årsdebuterade den trefaldige Elitloppsdeltagaren Enough Talk på Pocono Downs i Pennsylvania, drygt 200 km nordväst om New York. I sulkyn satt som vanligt Ron Pierce. Det blev ingen lätt årsdebut, för i startfältet fanns även Trond Smedshammer-tränade Arch Madness (med Brian Sears i sulkyn), som redan hunnit med två startar - och segrar - under 2011. Pierce släppte också gladeligen spetsen till kollegan efter 400 meter. Sedan ledde Arch Madness i stor stil till mål. Han segrade på toptiden 1:10.0a/1609 meter (Pocono är som Solvalla en 1000 metersbana). Enough Talk, som skulle köras lite "försiktigt" i årsdebuten, var längden efter på 1:10.1a.
Folket bakom om båda hästarna säger sig mycket intresserade i att starta i årets Elitlopp......


Elva svenskar i Lotterian (18 April 15.12)

För en liten stund sedan kom anmälningslistorna till årets upplaga av Gran Premio Lotteria, som köres på Agnano-banan i Napoli söndag 8 Maj. Det finns totalt 82 (!) hästar anmälda. Som varande ansvarig för de skandinaviska hästarna fick jag ihop 11 stycken, alla svenska: Conrads Epilog, Highlight Brizard, Iceland, Joke Face, Lavec Kronos, Oracle, Rakas, Red Hot Dynamite, Sahara Dynamite, Sebastian K och Timetosaygoodbye. Många av dessa är tveksamma, men en 3 - 4 stycken skulle vi gärna få ihop. Det kunde ha blivit många flera, om inte begränsningerna hade varit så många: Inga valacker får delta, utländska ston får högst vara sju år gamla, hingstar nio år. Därför får hästar som Fabrice Souloys Premiere Steed och Private Love (båda 8 år) inte starta. Inte heller Swept to Victory.
Fråndraget de italienska uppfödarpriserna är det 491.400 Euro att tävla om i tre försök, tröstfinal och final. Finalsegraren får ca 1.850.000 SEK enlig dagskursen.

Kolla Annicka's första start i Nya Zeeland (24 Mars 14.03)

Fredag morgon startar Jörgen Westholms Annicka i Auckland, Nya Zeeland. Ni kan inte se loppet live, men under www.hrnz.co.nz visas loppet efter ca 20 - 30 minuter. Starttid är 07.53 fredag morgon europeisk tid.

The Interdominion Championships flyttar från Christchurch till Auckland! (1 Mars 19.41)

Tidigare idag svensk tid togs beslutet om att flytta Australasiens allerstörsta travsportsevenemang från Christchurch på New Zealands södra ö till Auckland på den norra ön. Detta som följd av jordskalvet, som den 22 Februari förstörda nästan hela Christchurchs innerstad men som dock lämnade travbanan utanför staden helt orörd. De praktiska och logistiska problem består dock för Addington-banan, och nu är det alltså beslutat, att hela karnevalet flyttar till landets största stad. Datum ändras inte, men annars blir förutsättningarna lite annorlunda. Addington är en 1200 meters bane i vänstervarv (som alla svenska banor), medan Alexandra Park i Auckland är en 1010-bana i högervarv. Dock är banan i Aucland mycket bredare.
För svenska Annicka betyder det, att hon får stanna kvar i Auckland-området, vilket bara är bra. Jag pratade idag med Anthony Butt, som skall köra stoet i de två första loppen, och han var lyrisk över den författning Annicka är i.

Tim Tetrick vann nio lopp på Dover Downs igår! (28 Februari 14.57)

Varje morgon brukar jag gå in på ustrotting.com för att se vad som hänt dagen innan på de nordamerikanska banorna. Även i morse. Gick in och kollade gårsdagens tävlingar på Dover Downs genom att scrolla neråt i resultatlistan. Uppfattade att vår vän Tim Tetrick vann rätt så många lopp. HUR mångå lopp vann han egentligen? Scrollade en gång till. Nio (9) på startar! Sanslöst med tanke på, att flera av de övriga toppkuskarna var på plats, bl a banans ledande körsven Ron Pierce. Även om det kördes femton lopp på dagen, så är nio segrar helt makalöst. Tetrick hade hittills i år legat lite lågt och låg en bit efter i segerlistan och trea i pengaligan efter George Brennan och Pierce. Men nu tog han tag i grejorna får man säga.
Flest segrar på en dag tror jag att Heinz Wewering är. Heinz vann för 12-15 sedan 11 segrar på 12 uppsittningar på en storloppsdag (!) i Hamburg. Jag är inte säker, men kan någon verkligen ha vunnit mer. Roger Hammer (han med Vivid Photo) vann samtliga sina tio uppsittningar på en fair stakes (marknadstävlingar utan toto) dag för några år sedan. Även toppkusken David Miller har vunnit tio lopp - på självaste Little Brown Jug-dagen. Därtill skall det sägas, att tävlingsdagen innehöll 24 lopp, och Miller körde i 17 av dem.

Mycket att göra; svårt att hinna med hemsidan (26 Februari 09.24)

Jag har dåligt samvete. Mycket dåligt samvete för att jag inte hinnar med att vårda min hemsida, där ni just nu gör ett besök. Trots att jag inte levererar på en vecka, finns det 50-60 tappra själar som troget kollar in varje dag, vilket jag är tacksam för.
Just nu sysslar jag mest med Annickas New Zealand-resa, anmälningarna till Grosser Preis von Deutschland 2012 och förhandlingar mellan tyska och italienska spelorganisationer om samarbete över gränserna. New Zealand-äventyret fick ju ett litet annorlunda perspektiv med jordbävningskatastrofen i Christchurch (ChCh), där The Interdominion Championships påbörjas om mindre än en månad. De första bulletiner var dystra. Man kännade sig tvingade till antinen att skjuta på tävlingarna, flytta dem till en annan bana eller helt ställa in. Det andra alternativet syntes initiellt vara det bästa. Dock hade banan i ChCh inte tagit någon skada alls, ingen människa med direktberöring med travsporten hade drabats, så egentligen var det bara den moraliska frågan och frågan om huruvida det går att skaffa tillräckligt med hotellkapacitet som återstod. Med några dagars avstånd till det hela slog man fast, att långt ifrån alla storhotell var förstörda, och att hotellfrågan således borde gå att lösa. Att genomföra carnivalet, som det kallas, på fastsatt tid och plats skulle kunde bidra till återhämtningen av ChCh, som är en relativt liten stad, som påminner lite om t ex Karlstad. Senast månda morgon vår tid finns det besked om fortsättningen, och det lutar mycket åt Addington Raceway i ChCh, vilket också betyder, att de logistiska problem (redan bokade och betalade flygbiljetter t ex) som tornade upp sig, kommer att lösas.

Grosser Preis von Deutschland 2012 fick totalt 267 anmälningar. Bara 107 från hemlandet och 160 från andra länder, där Sverige briljerar med 145! Folket bakom Winrace, som arrangerar loppet på banan i Hamburg (från och med i år), har stora planer med loppet, som är för 4-åriga hästar från alla länder. Med lite tur passerar förstapriset i finalen 1 miljon svenska kronor redan i år.

Nordamerikansk joker i den Europeiska storloppsleken? (20 Februari 08.16)


Björn Forsberg har avlidit (29 Januari 14.19)

Idag på morgonen avled Björn Forsberg efter en tids kamp mod cancern. Han skulle fylla 68 år. De sidste 20 åren av sitt liv var "Björne" championtränaren Stig H Johanssons betrodde kontorsman. Johansson rekrytterade Forsberg från Solvallas sportsekretariat 1991. Senare samma år anställdes jag som sportchef på Valla och tog på så sätt indirekt över från Forsberg med hensyn till propositionsskrivande och anmälningar. Björne hade varit väldigt framsynt i sitt propositionstänk, och han grundade det systemet, som jag sedan utvecklade vidare under 1990-talet, ett system som så till att unga hästar - framför allt 3-åringar - fick gott om startmöjligheter året om. Björne hade "björnkoll" på hela det 2.200 hästar stora materialet som fanns inom Solvallas område, och jag lärde betydelsen av detta av honom. Numera verkar det inte vara så viktigt att bygga upp en solid unghästplatform, och det gillade inte Björne, som tyckte att man skulle ta hand om alla unga och de bra äldre hästarna.
Det var inte lätt att ta över efter Björne, som höll korten väldigt tätt mot kroppen. Så även hos Stig H, där han skötte kontoret helt ensam och alldeles prickfritt, men indblanding från andra var inte Björn Forsbergs grej. För ett par år sedan fick cancern tag i Forsbeergs kropp, men typiskt för honom så bagatelliserade han sin sjukdom och envisades med att fortsätta jobba normalt. Men i tisdags tog det slut. Björne kom inte ur sängen och i dag lördag kom så döden och befriade en mycket egenartig människa för hans plågor. Tack vännen för din envisa och osjälviska insats för vår kära sport!

..... och vart skall The Hambletonian ta vägen utan Meadowlands (7 December 11.47)

Da The Meadowlands öppnade sina grindar för första gången i 1976 kom det 42.133 personer på öppningsdagen. Det ända eenemanget som har kunnat honorera sådana publiksiffror är Hambletonian-dagen, vanligtvis den första lördagen i Augusti. Cirka 30.000 (i år var det 26.712) hittar fiortfarande vägen till The Big M, när det vankas Hambletonian. Och frågan är nu vart The Hambletonian skall ta vägen om the Meadowlands (mot förmodan?) kommer att slås igen.
Även om Tom Charters, som är VD i the Hambletonian Society, har svårt vid att se the Meadowlands stänga - han tror helt enkelt inte att det är var sig pratiskt eller politiskt möjligt - så måste ha och hans styrelse vara förberedda på, att det ändå kan hända. Den omdiskuterade Hanson Report föreslår ju, att The Meadowlands under 2011 enbart skall köra tävlingar under Hambletonian-veckan, så vad händer i så fall 2012. Om det värsta skulle hända, så står The Hambletonian Society överför stora problem. The Hambletonian Stakes har körts oavbrytet på The Meadowlands sedan 1981. IInnan dess kördes det under många år i Du Quoin i Illinois. Innan dess på sedan många år tillbaka nerlagda Good Times Park i Goshen. Gemensamt för dessa tre banor är, att alla är milebanor. Med rykten kring The Meadowlands öde har flera banor vist intresse för att ta över värdskapet för Hambletonian, som ekonomiskt helt och hållet sköts av The Hambletonian Society. Ingen av dessa banor är milebanor. Faktum är, att det bara fins tre andra milebanor kvar i östra Nordamerika: The Red Mile, Du Quoin och Springfield. Den första är ju redan värd för Kentucky Futurity, den andra fick ställa in sitt eget storlopp World Trotting Derby på grund av ekonomiska problem, och den tredie har med åren blivit relativ obetydligt. Visserligen finns det planer på att bygga en helt ny milebane i västra Pennsylvania, men det känns som om, att the Hambletonian måste ha anknytning till en storstad med bra kommunikationer. Bekymmersamt är, att The Meadowlands inte heller har sökt om förlängning av sitt kontrakt med Hambletonian Society, et kontrakt som löper ut efter 2012. Jag och många andra hoppas att Tom Charters har rätt i sin bedömning. Vi vill gå till trav på The Big M under många år även framöver!

Hur skall det gå för The Meadowlands? (5 December 16.34)

I 1976 etablerade den amerikanska delstaten New Jersey strax väst om New York och Hudson River The Meadowlands Sports Complex. Kronjuvelen i det nya området i East Rutherford var den kombinerade trav- och galoppbanan The Meadowlands. Succén blev omedelbar, och långt upp på 80-talet kunde "The Big M" räknar in femsiffrige publiksiffror var enda tävlingskväll. New Jersey Sports and Exposition Authourity (NJSEA), som drev och forfarande driver the Sports Complex, ökade med åren på med sina events arenor. Giant Stadium tillkom, Continental Arena tillkom, och kapplöpningsbanan förflyttades mer och mer ut på et sidospår. På slutet av 1990-talet räddades The Big M av en ordning kring de så kallade slot machines (enarmade banditer). I likhet med andra banor i andra delstater ville man ha slots, men då spelparadiset Atlantic City (AC) ligger i New Jersey ansågs det för opassande, att kapplöpningsbanan också skulle kunna erbjuda slots. I stället fick The Meadowlands ett tidsbestämt bidrag från Atlantic City, och det bidraget, som till och med har varit indexreglerad, har Meadowlands levt gott av under tiotalet år. Nu är det slut, och Meadowlands har hamnat i djup kris. Det kan tydligast illustreras genom att titta på banans tävlingsupplägg. Fra till höstpausen som började veckan efter Hambletonian i Augusti körde banan tävlingar onsdag till lördag (onsdag till lördag under Januari - April). Vanligtvis med tio lopp onsdag, elva torsdag, tolv fredag och tretton lopp på lördagen, som var toppdagen, som i år fortfarande kunne dra 4-5.000 i publik. På lördagen kördes med mycket få undantag enbart pacerlopp, och prispengarna låg mellan 15.000 och 45.000 dollars i vanliga lopp. När tävlingarna återupptogs i början på November fanns det bara hästar till tävlingar på fredagar och lördagar, och nästan var ända fredag har det bara varit nio lopp. På lördagarna har man fått ihop 10 - 12 lopp med prissummor från 7.500 - 15.000 dollars.
Fram till Augusti togs 98% av alla uppsittningarna av någon av dessa nio: George Brennan, John Campbell, Daniel Dube, Yannick Gingras, Andy Miller, David Miller, Ron Pierce, Brian Sears och Tim Tetrick. När The Big M i går kväll körde tolv lopp var ingen (INGEN!) av dessa på plats. Inte för att det kördes storlopp på annan plats, jo, Dube och David Miller var i Cleveland för att köra ett stakes. George Brennan och Ron Pierce har inte kört ett lopp på sin hemmabana under hösten. Brennan kör på Yonkers och Pierce i Chester eller Dover. Nu har Sears dragit hem till Florida för att tävla där ett tag. Han far Jay är tränare på Pompano Park.
I går kväll vann Pat Berry fem lopp på The Big M. Berry har sedan fyra-fem år desperat försökt att komma in i "kuskkartellet" på banan, men hittils har han "not even varit close".

I veckan upp till årets Hambletonian kom de illa varslane nyheter om att New Jerseys guvernör Chris Christie ville lägga ner The Meadowlands som tävlingsbana. Nysatsningarna på de nya (efter mångas uppfattning helt meningslösa) Giants Stadium och den fula inomhusskidbacken Xanadu, som ingen tydligen använder sig av, hade kostat dyrt, och besparingar skulle kunna uppnås genom att lägge ner travbanan, som ansågs som konkurrent till Atlantic City, som också hamnat i bekymmer. Lösningen skulle vara att expandera i AC och skapa ett nytt Las Vegas, och då skelle det inte finnas plats till ett Big M i New Jersey.
En utredning tillsattes, The Hanson Commission, Den kom fram till, att The Big M skulle läggas ner och att travet skulle förflyttas till galoppbanan Monmouth Park i Oceanport i centrala New Jersey. Många är överbevisade om, att rapportens konklusion stod klar redan innan rappoten skrevs. I The Hanson Commission ingick inte en ända person som hade kundskap om hästkapplöpningar. Att föreslå travlopp på Monmouth Park anses enbart för löjligt. Visserligen är banan mysig, ocg jag skulle kunna föreställa mig en travoval där, men enbart kostnaden för ändringen skulle bli enorm, och desutom skulla man aldrig få tillstånd till att montera upp en ljusanläggning. Man fråger sig, om Meadowlandspubliken skulle åka en dryg timme söderut för att titta på trav, när Yonkers (med slots!) bara ligger 30 minuter bort från Rutherford, som i övrigt enbart ligger 11 kilometer från Times Square. Dessutom ligger Monmouth Park mycket nära New Jersey's andra travbana Freehold. Så det hela faller på sin egen orimlighet.
En annan rapport, som kallas för The Christiansen Report, kommer i ett räkneexempel fram till, att 2.100 slot machines på The Meadowlands skulle kosta Atlantic City en omsättningsnedgång på 0,01%, vilket borde vara till att leva med för AC.

Hästfolket påpekar i sin argumentation till guvernör Christie, att New Jersey skulle tappa skatteinkomster på 110 miljoner dollars, 7.000 arbetstillfällen och 28.000 hektar mark som nyttjas till avel och träning av travhästar skulle bli överflödig. Det tror jag nu inte på. Det finns goot om tävlingstillfälle på banorna runt ikring Cherster, Dover, Freehold, Pocono, Tioga och Yonkers, och ovannämnde reaktion från toppkuskarnas sida visar, att sulkysporten i New Jersey lever vidare. Men det vore ändå helt meningslöst att slakta den mest centrala av alla banor, den bana som det borde vara enklast att skapa en ökning på.
Jag har pratat med ett par toppfolk inom travet i New Jersey, och de låter övertygade om, att The Big M kommer att leva vidare i många år. Jag hoppas att de har rätt!

Sundons Gift tillbaka i Elitloppet 2011? (4 December 09.27)

Förra lördagen kördes ett snabblopp för travare på den nya banan utan för Sydney, Menangle. Banan, som mäter 1400 meter, är ett slags satelit till den klassiska 800 meters-banan Harold Park, som ligger mitt i Sydney. Loppet i fråga kördes över den engelska milen 1609 meter, och det var lagt upp till en fight mellan Australiens nya stjärna 5-årige Down Under Muscles (efter Muscles Yankee och ett sto med pacer-stam) och "den gamle mannen", 9-årige Sundons Gift, Elitloppsdeltagare 2009. Man blev inte besviken. Sundons Gift startade från det svåra spår 10, men han var i alla fall framme på upploppet och krigade mod den fyra år yngre rivalen. New Zealändsk-födde Sundons Gift vann med en halv längd för Chris Lang på nytt australasiskt rekord 1:11.0a. Down Under Muscles blev med 1:11.1a tidernas snabbaste australsk-födde travaren med 1:11.1a. Han tränas och körs av Chris Alford. Sundons Gifts stallkamrat Kyvalley Mac var trea för Chris Lang junior. Sundons Gift travade de sista 400 meter efter 1:08.0! Han fick ca 190.000 SEK för segern.
Det tidigare australasiska rekordet innehades av Lyell Creek, som för snart tio år sedan travade 1:11.8a i Ashburton på Nya Zeelands södra ö. Chris Lang har tidigare sagt, att Sundons Gift inte passar för lopp som Elitloppet, men i sitt senaste nyhetsbrev öppnar han dörren på glänt för en ny Elitloppsstart 2011. Då Chris vid detta laget vet vad som krävs lär han ha tort på fötterna. En sak är säker: Sundons Gift är mycket bättre nu, än har var för 1½ sedan under sin Sverigevistelse. Och vad gömmer sig i den mycket yngre Down Under Muscles?

Lisa America i 1:10-jobb (30 Oktober 17.54)

Det italienska superstoet Lisa America verkar har formen intakt även om hon inte har startat sedan Åby Stora Pris mitt i September. I går fredag hade tränaren Jerry Riordan sin häst ute i ett snabbarbete på San Siro-banan i Milano. Lisa travade 1600 meter efter 1.53.2, vilket ger en kilometertid på 1:10.75! Enligt ögonvittnen så Lisa helt lysande ut, så det blir en del att bita i för Opal Viking och Torvald Palema i nästa söndags Gran Premio Nazioni i Milano. Det blir tolv startande och spårlottningen äger rum måndag eftermiddag under Orsi Mangelli-tävlingarna. Den lär bli otroligt viktig.

Wishing Stone droppar Orsi Mangelli (21 Oktober 20.48)

Det meste var klart för att USA:s bästa treåring, danskägde Wishing Stone, skulle starta i årets upplaga av storloppet Gran Premio Orsi Mangelli i Milano den 1. November. Kusken George Brennan, som är ledande körsven på The Meadowlands i år och tvåa i Nordamerika efter Tim Tetrick, hade lovat att göra sin första Europarresa. En attraktion i sig. Men kostnaderna för att flyga och transportera den lilla Conway Hall-sonen blev för stora och ägaren Knud Erik Ravn, Stald Cowboyland, ville inte ta risken att missa ett storlopp i Lexington på lördag och Matron Stakes på Dover Downs några veckor senare och valde i samråd med tränaren Dewayne Minor att ställa in Europaresan, där även stallkamraten Levi's Lady (Orsi Mangelli Filly) skulle varit med. Ravn ringde mig på eftermiddagen, och det var bara att förmedla budskapet vidare till San Siro's sportchef. Återbudet är naturligtvis bta för de svenskatänade deltagarna Deuxieme Picsous, Formula One och Muscles Wiking B.R.

Mallorcas stora tvååringslopp regnade bort (13 Oktober 09.59)

Mallorcas och därmed Spaniens största tvååringslopp heter Criterium del 2 Anys och har körts under många år. Så sent som i början på 70-talet kallades det för "Mallorcinsk Derby", och i 1970 vann det danskfödda 2-åriga stoet Olga, och kunde därmed titulera sig spansk Derbuvinnare. Sedan tog treåringsloppet Gran Premi (utan o på slutet) över och är nu landts överlägset största lopp med 75.000 Euro till segraren.
Criterium del 2 Anys har hamnat något i skymundan och körs nu med 6.000 Euro till vinnaren. Årets upplaga skulle ha körts i går kväll, men det regnade så kraftigt att tävlingarna ställdes in. Solvallas Torbjörn Jansson var på plats för att köra Menhammar Stuteri's Ultima Highness (Hovercraft - Her Highness) i Criterium, men det gick alltså om inget. Tobbe skulle ha kört yttrligare fyra hästar, bland annat den duktiga fyraåringen Soraya Mixo (San Pellegrino) och den franskfödde sbabblopparen Norton du Sud (First de Retz), men nu blev det till att entmundiga en bra mallorcinsk måltid i stället.
DEn inställda tävlingsdag var delat upp i två block á 9 lopp, alltså totalt 18 lopp. Första blocket skulle ha körts mellan 10.30 och 13.50 och huvudblocket mellan 16.30 och 19.50.

Mitt åtgärdspaket (7 Oktober 16.42)

Vilken diskussion det har uppstått efter Kriterieauktionen, och hur många olika synpunkter och lösningsförslag har vi inte sett? Det känns kul med detta engagemang, och eftersom jag har framsatt kritik har jag också lösningsförslag att delge.
Det hela går ut på att de svenska travhästuppfödarna skall få såld sina ettåringar med rimligt resultat och där tänkar jag även på uppfödarpriserna, som ju kommer i efterhand. Att enbart be ATG om pengar till prispengar och åtgärdspaket tror jag intte på, men självklart skall man be ATG om pengar, så mycket som möjligt.
Som jag ser det, finns det tre sätt att skapa förbättringar utan att be det store spelsällskapet om stöd:

1. Sänka betäckningskostnaderna genom lägre fölavgifter. Min landsman Bo Johndahl, Breed Team 2000, är den första uppfödaren att framföra denna önskan, annars får man säga, att uppfödarna får skylla sig själva som genom åren betalad alldeles för höga levande fölavgifter. Här borde STC sedan länge ha reagerat. Istället för att trakassera hingstägarna med subjektiva och obegripliga hingstbedömningar och därav följande diskvalifikationer av vissa hingstar (nu är vi som tur är av med eländet), så skulle man ha sett över hingstmarknaden och skapat ett tak för vad framför allt debuterande hingstar får kosta. Jag föreslår, att ingen i Sverige uppstallat hingst får ta mera än 20.000 kr vid levande föl de två första betäckningssäsongrna och minst fram till 50:e fölet. Priset får heller aldrig sänkas, såsom det har hänt vid ett par tillfällen de senare åren. Det är en ren hån mot de uppfödare som fått betala det högre priset. För att undvika konstiga ordningar med i utlandet uppstallade svenska hingstar bör antallet godkända betäckningar med utländska hingstar begränsas. Som kompensation för hingstägare med bra och populära hingstar bör betäckningstalet släppas fritt inom Sverihge. Köper du en hingst för till exempel 3 miljoner kr inklusive omkostninger, är den redan betalad efter år ett om den skulle få 180-200 föl. Vi måste bli av med avelshingstar som är inköpta enbart i businesssyfte. Det genererar definitivt ingen business för uppfödarna.

2. Skapa en tävlingsinriktning som gynner tidig start. En av mina käpphästar. När jag började gå på trav i 1968, tävlade tvååringarena från Maj till börja på Oktober. Sedan gick dde som hade startat till vintervila, och de som var under förberelse fick starta från och med nyårsdagen.
Jag tycker, att vi tävlar för lite och för sent med våra tvååringar. Jag är övertyckad om, att har en häst det man engång i tiden kallade "early speed" skall tävla som tvååringar, de andra får träna en vinter till. Som det är nu finns det inga lopp för än slutet på juli, och sedan är det mycket glest med tvååringslopp under Augusti, där det borde finnas som flest I Oktoberrusk och Novembermörker finns det plötsligt massvis med lopp för nya tvååringar, men de lopp sär vanligtvis ut som gårsdagens tvååringslopp på Solvalla, vilket man kunne varit utan.
Auktionslöpningarna på Solvalla under Kriterieveckan var däremot uppfriskande, och jag förstår inte värför man inte pushade mera för kommande års löpningar under Kriterieauktionen. Konceptet är verkligen bra.
Gör så här: Börja med tvååringstävlandet i Juni. kör Breeders Crown-loppen i Augusti, Auktionslöpningen i Kriteriehelgen, Uppföddningslöpningen i slutet på Oktober på Solvalla (!) och Vinterfavoriten mitt i November. Sedan är det stängd fram tills årsskiftet.
Vad vi uppnår är att kunderne ser att det finns snabba återbetalningsmöjligheter för de tidiga individerna, men vi vill inte ha någon rovdrift på de unga djuren, så antalet högt doterade lopp bör hållas på den aktuella nivån. Och sedan: Kör inga tvååringslopp med voltstart. Kör alla bakom bilen!
ATG har traditionellt haft svårt för unghästtävlandet. Man vill ha äldre och framför allt kända hästar, en princip man frånviker på det grövsta med kallblodsloppen där totalt okända norska dieselhästar gladeligen släpps in till spelarnas förtvivlan. ATG kan bidra till att göra de yngre hästarna kända. Jag föreslår, att man gör Klass II, som numera är lägsta klassen, till ett rent treåringslopp från 1 Mars till 31 December. Under Januari och Februari kan fyraåringar få vara med.

3. Höj uppfödarpremierna. Min favoritbloggare Lasse Dahlgren på Travronden var inne på detta i sin blogg i går, och jag är till stora delar enig med honom, dock vill jag genomföra höjningen på ett annorlunda sätt:
Målet är, att alla 2-, 3- och 4-årige hästar skall generera 25% i premier till sina uppfödare. För hästar som är 5 år eller äldre kan man betala ut 10% när en häst vinner en premie på en miljon eller mera. Det betyder till exempel att uppfödaren till Elitloppsvinderen kommer att få premie för just det loppet, medan att uppfödaren till en 11-åring som blir sjua i ett P21-lopp i Skellefteå inte får en krona.
Financieringen av höjningen skall ske genom de pengar som blir över från äldre hästar och genom att ta bort premieloppen. Där finns det mycket pengar att hämta. Inte bara premiepengarna men också administrationskostnaderna, som lär var rätt höga. Ägarna blir förvisso av med premiepengarna, som i de fleste tillfällen är väldig lättförtjänade. Att åka in tll en travbana och lulla runt i två varv i ett tempo som är mycket lägre än hästens aktuella förmåga känns inte inte speciellt cool. Starta i stället i ett riktigt lopp eller glädjas över att spara transportutgifter, utselningsavgifter etc. Dessutom ställer sig säkert STC:s miljömetvetna sportchef Per Wetterholm bakom detta, Det blir ju avsevärd mindre avgaser....

Efter en Kriterievecka (5 Oktober 12.44)

Svensk travsport är generellt sett Världens bästa. Det är klart, att Frankrike har större omsättningar, USA bättre uppföddning och Mallorca (!) större publiksiffror på sina vardagstävlingar, men Sverige har den bästa struktur, de flesta och mest kunniga fans och är överlag en förebild för hur travsport skall bedrivas.
Ända finns det en del molln på den svenska travsportshimlen , men då tänkar jag på andra saker än de flesta andra tänkar på eller åtminstone pratar om. Jag tänker på motviljan till att förändra, till att medge misstag, till att lyssna, till att analysera givna signaler korrekt, till att ta vara på den guldgruva vi sitter på och till att skapa förtroende hos alla de som öppet bekänner sig till den "ideologi" som heter svensk travsport. Under den gångne veckan fick vi flera bevis på just dessa förhållanden.

Vi kan ju börja med begivenheten som det snackas mest om just nu: Kriterieauktionen. Först var det tydligen "surprise, surpise, vi har låga eller inga priser på ettåringarna", sedan muttrades det om kris innan katastof basunerades ut över land och mark. Nu måste dramatiska åtgärder till, sägs det, och det kan jag hålla med om, för det har jag tyckt i många år, men det är inte samma åtgärdar som jag syfter på. De mycket omtalade åtgärdarna stavas "stor påse med pengar", mina åtgärdar stavas "ett litet unns av förnuft".
Jag tar utgångspunkt i kommentarer som "Jamen, min häst kom inte ens upp i till priset áv levande föl-avgiften!" Det är naturligtvis förargligt att gå back på sin uppföddning, men var någonstans står det skrivet, att man är garanterat ett visst pris för produkten? Det finns inga garantier innanför travsporten, även om många tydligen anser det för sin naturliga rättighet att bli ekonomiskt omhändetagen av sporten så snart man går in genom stallgrinden första gången. Något som irriterar mig gränslöst och som tyvärr nog är svårt vid att bli av med.
Jag tror att det finns tre väsentliga orsaker till att det nu skriks kris och andra domedagsuttryck. Vi kan börja med produktionskostnaderna för unghästarna. Där får uppfödarna skylla sig själva som genom årtionden har tillåtet horibelt höga fölavgifter. Hingstägarna är nog de som har mått bäst i svensk travsport under senare år. I Danmark insåg man tidigt detta problem, redan under efterkrigsåren faktiskt. Där tog en stark uppfödarförening tag i sakerna, kom privata hingstuppköpare i förväg och säkrade sig ett enligt dansk mått mätt antal topphingstar, innan andra gjorde det och bjöd dessa ut till sina medlemmar för fornuftiga priser. På detta sättet fick alla danska uppfödare tillgång till hingstar som Joe's Pride, Lance Hanover, Frosty Hanover, Pay Dirt, Lord Valentine, Linus T och Shane T Hanover. Uppfödarföreningens låga fölavgifter tvingade övriga hingstägare till att anpassa sig. Det borde ASVT ha tagit efter för många år sedan. Det gjorde man kanske när man inhandlade Keepitinthefamily och Malabar Circle Ås, men med all respekt för dessa båda, borde man i så fall har lagt ribban högre.
I Sverige har under de senaste två-tre åren sett ett alldeles för stort antal nyinköpta amerikanska hingstar bli erbjudit till helt orimliga fölavgifter. Det var avkommar till dessa som under helgens auktion närmast i flockar lämnade auktionsringen med svansen mellan benen.
Detta ledar till den nästa väsentliga orsaken till utfallet, och då vill jag återgå till det sunda förnuftet: När skall uppfödarna inse, att på en Kriterieauktion är alla och fraförallt de bästa bedömarna av en unghästs värde församlade i plenum: Travtränarna. Har dessa, stora, mellan som små, tränare i gemenskap genom att sluta budgivningen på en viss nivå bedömt en häst till att ha ett givet värde, då är inte den hästen en ända spänn mer värd, och det är bara att skicka iväg till högstbjudande i stället för att prata om att nå upp till fölavgiften och dylikt. Undantas kan naturligvis de uppfödare, som har möjliget för själv att föra sin produkt längre fram mot start eller som helt enkelt är glad ändå och behåller hästen av kännslomässiga orsaker.
Hästar går på auktion för att bli sålda, och har man alla potientiella kunder på plats, då är det vansinnigt att dra hästen med hem igen och hoppas på att priset ökar av sig själv. Ta de stora auktionerna i USA: Allt säljs, för att producenterna vet att det inte står några högrebjudande köpare och väntar i buskarna på vägen hem.
Nu kommer vi till den tredie orsaken, en riktig käpphäst för mig: Lägstapriserna. I alla år har jag undrad, varför dessa skall finnas till. Jag tror att de ursprungligen tillkom för att auktionernas genomsnittpris skulle se snyggt ut och för att hålla för dåliga hästar borta från auktionsringen. "No rif-raff", som John Cleese sade. Men återigen pratar vi om en helt meningslös åtgärd, för har man ett minstepris på 20.000 kr skall alla hästar kunna säljas för 40.000-50.000 kr, inte 22.000 kr. Då menar jag, att på grund av lägstepriset går väldigt många hästar osålda eller återropta ur ringen, när de faktiskt kunde ha sålds för 20.000 - 40.000 kr. Vill man sälja en häst för 20.000 kr, då bör budgivningen börja på noll. Återigen vill jag hänvisa till USA, där man till exempel i Lexington skulle kunna uppleva, att ena hästen säljs för 300 dollars (2.500 kr) och den nästa för 300.000 dollars (2.500.000 kr).
Alltså, bort med lägstapriset. Är en häst inte mera än 15.000 kr värd, kan den inte säljas för 20.000 kr. Det blir bara patetiskt at se auktionarius stå och älta på 20.000 kr i flera minuter på en sådan häst.
Apropå minuter, så går det att sälja hästarna mycket snabbare. Ta bort all presentation av hästarna, folk är ju läskunniga. Många har påpekat, att det är för många hästar, men det tycker inte jag, Kriterieauktionen skulle kunna ta ännu flera, men bara inte söndag förmiddag! Börja onsdag eftermiddag med att sälja 50 besiktigade och selekterade unghästar och sälj resten torsdag, fredag och lördag kväll. STC skall se till, att galoppen och de minsta banorna kör tävlingar torsdag och fredag, inte får Åby köra emot Kriterieveckan. Flytta sedan Auktionen till en plats där det inte finns några barer och restauranter inom auktionsområdet, så att de professionella kan få koncentrera sig på några av årets viktigaste arbetsdagar. Åskådare utan inköpsintentioner skall fortfarande vara mycket välkomna, men de skall vara där för hästarnas skull och inte för Johnnie Walkers!
ASVT-chefen, min vän Anders LIndh, menar att det saknas tillräckligt med hästägare. Jag är inte säker på, att Anders har rätt i så stor utsträckning. Jag har en hel klar känssla av, att många fler hästarr hade sålds med ett mindre kramaktigt koncept, och jag är bergis på, att rätt så många med hästköp för öga gick hem utan någon ny pålle.

Kriteriehelgen hade inledningsvis ett moln hängande över sig, men det skingrades, när Åke Svanstedt, Glenn Persson och Carl Johan Jepson friades på alla åtalspunkter i Hovrätten. Det var skönt för travsporten att bli av med denna onödiga bördan, och jag förstår inte värfor STC-chefen Ulf Hörnberg nu envisas med att det trots allt kan finnas en fortsättning på eländet. STC hade ju redan när det hela var aktuellt för 5 år sedan möjlighet att ta tag i detta, innan det blev ett eskalerande mediadrev på det. Men då hittade man inget, om det var för att man inte utförte sitt jobb grundligt nog, eller om det var för att det verkligen inte fanns noget att ta i, är ju ointressant nu. Så jag vädjar till STC:s (ST:s numera!) ledning om att glömma prestigen, den kampen är oavsett redan förlorat, och se det hela ur prakmatiskt synvinkel och gå vidare.

Som Solvallaman glädjes jag oerhört över att höra Jägersros Lutfi Kolgjini säga, att Kriteriesegern var den största. Det värmde extra på en dag som annars gick rätt så mycket i grått. Klimakset på tristessen kom da Ludde och Raja Mirchi tvingades segerdefilera förbi en publikplats där alla hade ryggen till segerekipaget eftersom att de var på väg hem! En fruktansvärd syn helt enkelt.
Jag har ofta hyllat ATG för allt de har gjort för svensk travsport, och kommer att fortsätta så, men tyvärr tror jag att man på tre trappar i "Silvergrisen" har en tendens till att tro, att ha vi gjort én sak rätt, då gör vi aldrig mera fel. Detta har faktiskt stämd länge, men det kapsejsar med det moderna söndagskonceptet, där man definitivt har bestämt sig för att sätta ringa spelkvantitet före stor sportkvalitet. Att av spelstrukturella orsaker köra Kriteriet som lopp 11 efter en ökenvandring av ointressanta och lågklassiga lopp är helt enkelt en hån mot sporten, och på den punkten tror jag att ha med mig alla de spelare som ATG tror sig serva med det nya konceptet. Jovisst, det är pengar in, men jag tror faktisk, att ATG har råd med att sätta sporten i högsätet de fyra gångar om året dette är aktuellt. Se det som en investering istället.......

Vilket mörkrer! (22 Augusti 09.24)

Det skulle ha varit stortävlingar i natt (svensk tid) på Mohawk-banan i Toronto, Canada. En lång rad 100.000 dollars-lopp för passgångare stod på programmet, och det meste av kuskeliten - bland annat Tim Tetrick, Brian Sears och Ron Pierce - fanns på plats.
Tävlingarna började 19.30, och de två första loppen, varav ett var ett stakes-lopp, kördes utan problem. Även det tredie, ett av storloppen, gick ivär, men efter 3/4 av distancens 1609 meter blev det kolsvart (!!!!) över hela Mohawk. Feltet tog sig hursohelst i mål utan att var sig ljus, målfoto eler toto fungerade.
En kraftstation i Mohawks närhed hade brytit ner, och det fanns inget hopp om att få tillbaka el'en under kvällen. I samråd med tränare och körsvenner bestämde sig ledningen för att låta lopp 3 förbli giltig, även om målgången skedde i nästan totalt mörkrer. Resten av loppen förlades till måndag kväll (i morgon). Det leder till problem för åtminstone Brian Sears, som är uppsatt på en lång rad hästar på The Red Mile i Lexington måndag kväll. Min gissning är, att sekretariatet på Kentucky-banan får börja leta nya kuskar.....

Sundons Gift historisk (21 Augusti 10.38)

I går kväll lokal tid blev vår australske vän Sundons Gift historisk, när han som den första australskägde och -tränade travaren passerade 1 million australdollars (ca 6.7 miljoner SEK) i insprungna pengar. Det hände på Melbournes nya travbana i Melton, där Sundon-sonen för sin tränare Chris Lang vann snabbloppet med 21.000 AUD (ca 140.000 SEK) i förstapris och därmed kom upp i 1.019.593 AUD i karriärintjäning.
Numera 10-årige Sundons Gigt vann som 11:10-favorit på 1:14.6a. Valacken är född i New Zealand, och tidigare har tre New Zealändsk-tränade hästar, Lyell Creek (2.256.924), Take A Moment (1.132.964) samt det ständigt skadade stoet One Over Kenny (1.085.187) passeret miljongränsen i australdollar. Lyell Creek's intjäning motsvarar drygt 15 miljoner svenska kronor. "The Freak" vann bland annat över en mijon dollars - närmare 10 miljoner SEK under sitt år på The Meadowlands, dit han åkte efter Elitloppsstarten 2001. Man måste betänka, att travarna är "underdogs" Down Under, där passgångerna tjänar avsevärd mera pengar. Flera av de bästa har sprungit in över 20 miljoner SEK.
Det är lågsäsong i Australasisk travsport - det är "1 Januari" för folket där den 1 September - och Sundons Gft får nu en paus fram till December, där han skall försöka ta fjärde raka segern i Australian Trotting Grand Prix.

Var med att köra om riktigt mycket pengar! (15 Augusti 14.22)

På fredag den 20 Augusti är det anmälningar till det anrika Grand Circuit-loppet CAMPIONATO EUROPEO, som köres på Cesena-banan beliggande mellan Bologna och Rimini i Italien. Loppet har samma proposition som Åby Stora Pris, vilket vill säga att samma (12) hästar är ute två gånger med omvända startnummer. Hästen med startspår 1 i första heatet har alltså 12 i andra, hästen med spår 2 i första heat har 11 i andra etc. Om det blir två olika segrare mötes dessa i ett så kallad skiljeheat.
Campionato Europeo körs lördag den 4 September (kvällstrav) och det är MYCKET pengar att köra om. Totalt 2.435.000 SEK, och då är de 18.18% uppfödarpriser till italienskfödda hästar räknad bort. Det är totalt 380.000 SEK att köra om i heaten och 2.055.000 SEK i klassmanget. Slutsegraren får motsvarande 1.050.000 SEK, tvåan 500.000 SEK, trean 275.000 SEK etc. Det är gratis att anmäla och starta, och loppet ger poäng till Gran Circuit Européen 2010. Banan i Cesena mätet 800 meter och har open stretch.
OBSERVERA ATT LOPPET ÄR ÖPPET FÖR 4-10-ÅRIGA HINGSTAR, STON OCH VALACKER FRÅN ALLA LÄNDER!
Är ni intresserade i att starta ta då kontakt med mig, och jag ordnar med allt.

Ny kusk på Beanie M.M.! (12 Augusti 10.26)

I anrika C.Th.Ericssons Memorial på Solvalla nästa onsdag startar Morten Waages toptravare Beanie M.M. Men för första gången i sin karriär får den store Super Arnie-sonen ny kusk. Ända sedan prämieloppet som 2-åring den 17 Oktober 2005 har Beanie körts av Torbjörn Jansson, som på 55 startar har vunnit 16 segrar och körd in 5.028.000 kr med hingsten. Ett världsrekord - 1:10.7a/2140 meter - har det också blivit till.
PÅ onsdag sitter Torbjörn's Solvalla-kollega Per Lennartsson upp bak den kraftiga springaren. Tränaren Morten Waage berätter: - Kuskbytet sker i full samförstånd med Jansson, som fortfarande kör mina andra hästar, t ex Mugger M.M. på Eskilstuna på tisdag. Men ibland får man försöka nya giv, och det har varit mycket stolpe ut i de senaste många startarna. Vi har nyligen hittat allergisymptomer på Beanie, och dessa har han behandlats för, så det skall bli spännande at se, hur han går i Cetes. Blir det bra, siktar vi på Sundsvall Open och hoppas på en inbjudan.

Torbjörn kör Lisa America (9 Augusti 12.36)

Torbjörn Jansson blev något överraskande av med körsvensuppdraget bakom norske Yarrah Boko i Jubileumspokalen, men han bliver inte sysslolös i miljonloppet oavsett, eftersom Jerry Riordan i lördags ringde och frågade "Tobbe" om han ville köra världens snabbaste sto på den aktuella distansen (2140 meter) i loppet som körs på Solvalla om nio dagar. Jansson tackade naturligtvis ja och kommer även att köra Riordan's fyraåring Melton Kronos i ett annat lopp under kvällen.

Off toThe Big M! (5 Augusti 08.13)

Under förmiddagen flyger jag till New York för att - bland annat - bevittna lördagens Meadowlands-tävlingar med The Hambletonian Stakes i centrum. Därför blir uppdateringen av sidan något sporadisk fram till måndag kväll.

Sveriges kuskelit vill ändra distansen i Elitloppet! (2 Augusti 12.51)

Läste just om en intressant och rolig enkät på travnet.se. Där tillfrågas ett antal av Sveriges bästa körsvenner om hur de skulle vilja förändra Solvalla, om en ny arena byggdes. Utan undantag önskar alla, att det skall byggas en 1200 meters bana. Ett par säger 1200 - 1400 meter, men annars är uppfattningen helt unison.
Ett Solvalla med en tävlingsoval på 1200 meter skulle vara tvingat att göra om distancen i sitt viktigaste lopp, Internationella Elitloppet. Det går nämligen inta att köra så kallade sprinterlopp (1600-1640 meter) på banor med denna storlek, då starten i så fall skulle gå ien kurva!
Jag har varit en del involverad i banbyggen under senare år, och en banstorlek, som jag absolut inte rekommederar är 1200 meter. Vi har ett pågående projekt i Gelsenkirchen, där banan nu mäter 1200 meter, men ägaren vill göra den internationell gångbar, så när tiden kommer, kan "Gelsen" bli kortat ned till 1000 meter, eftersom det inte finns plats för en förstorning.
Argumentationen för att vi behöver några större banor i Sverige är jag helt med på. Jag tycker personligt, att den storleken som både Mohawk och Woodbine har - 1400 meter - är ideel. Visserligen blir överblicken sämre, men vi har ju i alla fall vid det här laget vant oss med att se på loppen på TV-monitorer och storbildskärmar. Med en 1400 meters bana får man också en bättre upplevelse av loppen som går på kort distans, och där just starten är så viktig. Lopp på störra banor blir mindre monotona. Det går nämligen inte att i samma utsträckning som nu ta ledningen och pulla upp för sedan att köra en truttelutt till slut till seger. Mycket mer taktik kommer att erfordas, och det behövs.
Jag hoppas verligen, at någon av våra banor, som har utrymme och ekonomi till det, vill fundera på att förlänga till 1400 meter. Till att början kan man ju flytta mållinjen i Tingsryd 100 meter fra så att det härliga långa upploppet äntligen kommer till utnyttjande!

Opal Viking med rekordtillägg (29 Juli 15.06)

I all obemärkthet har Opal Viking startat ytterligare en gån på den idylliska österrikiska banen i Banan utanför Wien. Det hände förra torsdagen, då Rudi Haller körte hingsten i ett stayerlopp över distansen 3100 meter. Opal Viking hade 150 (!!!) meters tillägg och startade således från distancen 3250 meter. Det tog Opalen två varv att komma i kapp feltet och nådde ända fram till andraplatsen i mål på den under omständigheterna (Baden är helt odoserad) fantastiska tiden 1:15.2.
Orsakerna till Nils Enqvists något konstiga managering är två: 1) Hästen är efter avslutad avelssäsong i Italien uppstallad i Österrike, där det är omöjligt att hitta likastartslopp för den högste elitens hästar, och 2) han behövde ett uppbyggningslopp innan Gran Premio Citta di Montecatini den 15 Augusti.

Gubellini överklagar (29 Juli 14.54)

Pietro Gubellinis Irving Rivarco svarade för en grym prestation efter startgalopp i tisdagens Åbergs Memorial på Jägersro. Iriving var som fyra över mål bara en nos från andrapriset. Tyvärr ansåg måldomarnämnden, att "Pippo" hade stört Russel November och diskvalificerade Irving Rivarco. Gubellini fick 10.000 i böter och 3 dagars avstängning.
Jag har känd Pippo i 20 år och känner honom som en mycket tolerant och osjälvisk människa. Pippo bråkar aldrig och kräver aldrrig någon specialbehandling. I tisdags var han också lugn efter diskningen, men han såg ut som ett frågetecken, när han hörde domen och valde därför att använda sig av möjligheten för att överklaga till högre instans.
Irving Rivarco har gjort det bra här i sommer med seger i Sweden Cup och ett andrapris som knappt slagen i Mikkeli Ajo. Nu får hingsten några månaders paus i hemlandet och lär väl dyka upp igen på senhösten.

Torvald stannar hemma, Reven inbjuden till Nat Ray Trot (25 Juli 13.06)

För några minuter sedan meddelade Jan Folgård från Stall Dream Team, som äger Torvald Palema, speditören att det inte blir någon resa till The Meadowlands och Nat Ray Trot. Orsaken är, att kretsen kring den Åke Svanstedt-tränade hästen ville åka så nära in på USA-loppet, som möjligt, och man fann att det ultimalt möjliga datumet 31 Juli (med flyg från Amsterdam) var för tidigt.
Däremot lutar det åt, att Reven d'Amour startar i Nat Ray Trot. The Meadowlands sportchef Peter Koch bad mig redan innan Maple Leaf-finalen att bjuda in den Henrik Larsson-tränade hästen.
Allt gick ju toppen i natt på Mohawk. Lite synd, att dödenstravande Lanson, på vilken Fredrik Larsson skickligt hade hittat ryggen, stunnade så tidigt och tvingadeFredde till att ge sig i väg. Slagit San Pail hade man aldrig gjort, men lite närmare i mål hade Reven d'Amour, som med 1:09.9 blev ny 1:10-travare, nog varit.
Nu skall det bli spännande att se, om San Paíl går till Nat Ray Trot. Som jag tidigare varit inne på, är San Pail en usel reshäst, och hans ända resa utanför hemtrakterna gick till just The Meadiwlands för två år sedan, och då gick det inte alls bra.
Som bekannt var inte Reven d'Amour tvåa i mål. Det var Slave Dream, som Sylvain Fillion fick bäre genom upploppet. och galoppen kom som brev på posten, när han släppte loss hästen sisådär 50 meter före mål. Slave Dream galopperade även genom mål, och i Sverige hade han varit diskvalificeret uta att få en ända krona. I Nordamerika har man den fantastist bra regeln - detta är en av mina verkliga käpphästar, som ni förstår - att man kan deklassera en häst till den placeringen den rättmässigt skulle ha haft utan "violation of the rules". Nu fick Slave Dream trediepriset i stället. Helt juste. Tänk om svenska regler för målgalopp hade tillämpats i USA, då hade Mack Lobell aldrig vunnit Hambletonian, och travets världsbild hade varit en hel del annorlunda..........

Canadensarna imponerade av Reven d'Amour (18 Juli 11.11)

Svenske Reven d'Amour visade en rentav ruggig prestation i nattens försök till Maple Leaf Trot på Mohawk Ráceway i Toronto. Jag pratade med tränaren Henrik Larsson vid halvfyratiden i morse, och han var naturligtvis mycket lycklig. Han berättade, att flera canadensiska tränare hade sagt, att det egentligen inte skulle kunna gå att göra det bröderna Larssons Revenue-son gjorde. Först tredje spår (från startspår 9 långt ute på startbilens vinge) sedan resten af resan utan rygg at gå på. Då går det naturligtvis inte att rå på San Pail, som vann på 1:10.0a, Att bli trea på nya rekordet 1:10.5a var enormt.
I morse hade jag ett mail från Woodbine Entertainments sportsdirektör Bruce Murray, som uttryckte sin beundran för den svenske hästen. Nu blir det final nästa lördag, och då får Reven d'Amour starta från det något bättre spår 6. Den ända hästen som fick välja spår, hemmahesten San Pail, valde spår 4, så "sexan" är nog inte så uselt.

Per Lennartsson kör kuskmatch på Mallorca (15 Juli 16.49)

I morgon fredag är Solvallatränaren Per Lennartsson inbjuden till en körsvensmatch på Son Pardo-banan i Palma de Mallorca. Per är en av fem utländska deltagare. De övriga är italienerna Andrea Guzzinati och Giampaolo Minnucci, tysken Michael Schmid och fransmannen Thierry Duvaldestain.

Reven d'Amour på plats på Mohawk (14 Juli 11.27)

I natt vid tretiden svensk tid ankom Reven d'Amour och hans skötare Camilla Tegborg till Mohawk Racetrack i Missisuaga utanför Toronto, Canada. Som de flesta redan vet skall Revenue-sonen försöka att göra sin pappa konsten efter att uppnå ett bra resultat i det penningstinga loppet Maple Leaf Trot (Revenue vann sitt försök och var tvåa i finalen för några år tillbaka). Reven d'Amours möjligheter blev både bättre och sämre vid startanmälan i går. Det blev bara ett försök, vilket betyder att sju hästar går till final, men startspåret 9 nästlängst ute på vingen var inte så roligt. Fördelen med att vara med i försöket är att vinnaren som den ända hästen får välja spår i finalen.

En annorlunda arbetsdag (10 Juli 21.17)

Min gode ven, den amerikanske catchdrivern Ron Pierce, har en del att se till i dag. Under förmiddagen (amerikansk tid) körde han 14 av 16 såkallade qualifiers på The Meadowlands. I kväll (nat svensk tid) kör han först lopp 2, 3 och 4 på The Meadowlands. De två första ingår i New Jersey Sire Stakes och det sista är ett av tre försök till det största pacerloppet under året på The Big M, The Meadowlands Pace för 3-åringar. Pierce har två topptreåringar att köra, men oturligt nog kom de i samma försök, så Ronnie kör Noel Daley-tränade (Adam Victor & Son äger) All Speed Hanover. Jag såg den hästen som 2-åring i Lexington, och det var något i hästväg. Han gik i dödens i ösregn och vann på 1:08.5! I år har han väl inte riktigt hittat formen, men han är kapabel att ta hem förstapriset på 500.000 dollars i finalen nästa lördag.
Efter att ha kört dessa tre lopp på the Meadowlands sätter sig Pierce i en helikopter och flyger över Hudson-floden till Yonkers Raceway strax norr om Manhattan. Här kör han två lopp åt Jimmy Takter. Storfavoriten Costa Rica i 300.000 dollars-loppet Hudson Fillies är första uppsittningen och sedan blir det Hard Livin i huvudloppet Yonkers Trot, där det de körs om totalt drygt 573.000 dollars. Det loppet körs 21.50 lokal tid. Kl 22.40 sitter Ronnie åter i sulkyn på The Meadowlands, där han kör de två sista loppen. Låter lite svettigt, men Pierce gjode samma sak förra lördagen, men då hann han inte köra försöksvinnarna Senior Glide och Hard Livin i Yonkers Trot, eftersom han fick skynda tillbaka till The Meadowlands för att vinna Titan Cup med Enough Talk. Marginalerne ser dock - hör och häpna - mycket bättre ut i kväll!

Två stora skilsmässor i tysk travsport (8 Juli 16.21)

Gårsdagen blev dramatisk för tysk travsport. Först kom information (trabtipp.de) om, att storhästägaren och mångmiljardärskan Marion Jauss har sagt upp sin privattränare Heinz Wewering, och därefter kom nyheten om, at centralförbundet HVT:s president Max Stadler lämnar av personliga orsaker sitt uppdrag med omedelbar verkan.
Heinz Wewering är världens genom tiderna segerrikaste körsven med 16.338 segrar (över tusen fler än tvåan Hervé Fillion 15.179) i sulkyn. Efter att under många år ha drivet ett av Europas största träningsstall, flyttede Wewering för ca 5 år sedan till Italien för att bli hjälptränare hos Jori Turja i Rom. Wewering provade på ytterligare ett par anställningar innan han inför säsong 2008 vände hem till Tyskland för att bli privattrönare för Frau Jauss i Neritz utanför Hamburg. Det har gått bra för stallet sedan Wewering kom till. Bland annat har stallet vunnit det tyska Stoderbyt båda åren, men en seger i det riktiga Derbyt, som Marion Jauss har längtad efter i 50 år, har inte ens Wewering kunnat fixa på två år.
Wewering är 60 år fyllda, men han är fortfarande otrolig alert, och normalt sett skulle det inte vara svårt för honom att få jobb, men tyvärr finns det bara få hästägare kvar i Tyskland, och det är mycket svårt att driva professionellt träningsstall i landet.
Max Stadler blev president (ordförande) för Münchens travbana Daglfing i Augusti 2000, och tre år senare även för centralförbundet HVT. Stadler är känd som en benhård man som vågar ta upopulära beslut, och det har förekommit en hel del reformer under hans "regeringstid". Den största reformen var att "sanera" HVT, som 2003 hade 27 anställde på kontoret i Karst utanför Düsseldorf. Det var en enorm kostnadsbörda för tysk travsport att bära, speciellt eftersom den relevanta arbetsstyrkan bedömdes till att skulle vara 6-7 personer. Stadler gjorde ett genidrag. Eftersom Berlin var nu huvudstad i förbundsrepubliken, bestämde sig Stadler för att flytta HVT till Berlin. Alla medarbetare erbjöds job i Berlin, men bara tre följde med, och därmed var arbetsstyrkan reducerat med 24 personer utan att en enda ersättningseuro behövde betalas ut.
Det var också Stadler som låg bakom familien Herz' engagemang i den administativa delen av sporten genom bolaget Winrace GmbH, som nu har en meget dominerande roll i tysk travsport och driver travbanorna i Gelsenkirchen och Hamburg. Stadler fick också Winrace till att garantera fortsatt tävlande på hans hemmabana Daglfing, när kassan var tom vid början av 2009.
Tyvärr har Stadler också skaffat sig en del fiender på vägen, vilket inte verkar beröra honom synnerligen, men något måste ha fått honom att dra sig tillbaka med så kort (inget) varsel.
Travbanan i Daglfing har som tidigare nämnd (se nedan) ställt in sina tävlingar tills vidare, eftersom Winrace fick nog av att inte få någon feed back från banan för sitt ekonomiska stöd. Det kallades in till extraordinarie medlemsmöte i morgon fredag, och många fruktade, att travsällskapet skulle bli likviderad, vilket skulle medföra, att bygnationen av den nya banan närheten av Fürstenfeldbruch skulle gå om intet. Nu har lokala förmågor i elfte timmen lyckas skrapa ihop financiering, som garanterar tävlingsverksamhet åtminstone två månader fram i tiden , och banan återupptar sin tävingsverksamhet söndag 19 Juli med anrika storloppet Criterium der 4-Jährigen på programmet.

Opal Viking gör comeback i anrikt storlopp (7 Juli 09.28)

Efter några månader med enbart avelsarbete (och träning) som sysselsättning är har Nils Enqvist sin 10-årige toptravare Opal Viking klar till start igen. Nisse har hittat en passande uppgift för sin ögonsten, så på söndag 11 Juli blir det comeback i den 46. upplagan av Badener Meile på den gemytliga banan i Baden strax utanför Wien. Även om prispengarna är rätt beskedliga - 1.000 Euro till vinnaren av varje av de två försök och 5.000 Euro till vinnaren av finalen - så brukar det komma rätt så bra hästar till loppet, som körs på 1609 meter med autostart. Sjukskrivna Jim Frick har till exempel deltagit många gånger i loppet. Den vakra banan i Baden har tävlat sedan 1892.
Opal Viking skulle egentligen ha körts av Rudi Haller, som tidigare har kört Turnpike Taylor-sonen vid två tillfällen, men Rudi är avstängd och rekommenderade i stället Josef "Seppi" Franzl som kusk. Seppi, som är en ytterst trevlig prick,  är tränare i München och har stor erfarenhet med österrikiska storlopp. Opal Viking startar från ett tråkigt startspår 8 men blir storfavorit i vilket fall som helst. I samma försök dyker även den duktiga numera 14-årige Lester (Joze Sagaj) från Kroatien upp från spår fem, men Stefan Melanders tidigare häst What A Man (Lazslo Koloszi) kommer från Budapest och startar från spår 6.
I det andra försöket blir italienske Istogramma Sas (Gerhard Mayr) säkert favorit från sitt fjärdespår och är säkert också Opalens värsta konkyrrent till slutsegern. Den gamle tyske stjärnan Early Maker (Dieter Marz) är här med från spår 7, och Jim Frick's gamle montéstjärna Simb Illusion (Czaba Lakatos) kommer från Ungern och startar från spår 7.
Efter Badener Meile kommer Opal Viking närmast att starta i Gran Premio Citta di Montecatini den 15 Augusti.


Ingen Torvald till Canada (6 Juli 11.09)

Åke Svanstedts försteman Glen Persson ringde nyss och berättade, att man avstår från att skicka Torvald Palema till Maple Leaf Trot i Canada. - Torvald hade tappat lite vikt, och vil vill inte utsätta honom för nya långresor så nära in på de senaste, berättade Glenn.
Torvald Palema har siktet inställd på Åbergs Memorial 27 Juli på Jägersro i stället. Där finns det förutom förstaprisets 1.000.000 SEK också Grand Circuit-poäng att hämta. Förstapriset för den slutgildiga Grand Circuit-segern är ca 85.000 Euro.
Nu blir Henke Larssons Reven d'Amour esam om att representera Europa i Maple Leaf Trot. Hästen flyger från Amsterdam till Toronto nästa tisdag.

Svanstedt beslutar om Torvald Palemas Canada-resa tisdag förmiddag (6 Juli 00.02)

Travrondens webbtidning, som jag tyvärr inte längre har tillgång till - jag har försökt att registrera mig som medlem - har i kväll en rubrik, där man citerar Mohawk-banans sportchef Scott McElvie för att Torvald Palema skall komma till Maple Leaf Trot. McElvie har fått nyheten genom, att vi som håller på med eventuella shippingen av Torvald preliminärt har begärt karantänplats för honom på Mohawk. Än har inga beslut tagits, vilket jag också har meddelat Woodbine Entertainments sportsdirektör Bruce Murray. Torvald kom